Här har vi ett lurigt fenomen. Vi äter tills vi är mätta, kroppen är glad för den energi vi tillfört. Men hjärnan vill ha mer och skickar ut signaler om att den inte är nöjd. Och vi ”över-äter”. Likt ”jag måste bara ta en omgång till för det var ju så gott” eller ”Jag är egentligen mätt, men jag äter nu för att det är gott”. Här kommer hela tänket in om att mat inte ska trigga belöningssystemet. Mat ska vara gott, absolut. Men det är inte belöning, och det är inte att unna sig när man mår bra eller när man mår dåligt. Det är helt enkelt bara näring som du tillför för att kunna leva, må bra och ta dagen med storm med allt det fantastiska som du åstadkommer varje dag! 🙂

Ett par tips till dig som ”över-äter” och har problem med portionskontroll:

– Ta alltid mindre än du tror att du vill ha. (Blir du inte mätt så kan du ta om. Men när hjärnan tar mat i ett hungrigt stadie, så blir det ofta till överdrift på tallriken).

– Ät långsamt. Försök njuta av maten.

– Bli hungrig innan du äter. Låt det gå ett par timmar mellan varje måltid så att hjärnan stimuleras och du känner verklig hunger. (Det har bland annat visat att hunger är bra för minnet eftersom att vi förr skulle minnas vart mat var gömd, fanns eller samlad just när vi var hungriga.. ganska häftigt!).

– Känn skillnad på hunger och sug. Känn skillnad på när du är sugen på något och hellre kan avstyra det med andra tankar, eller när kroppen faktiskt behöver näring i systemet.

– Ät med medvetenhet. Det värsta ordet jag vet är ”bukfylla” som att man slänger i sig vad som helst bara för att stilla hunger. Nej, vällagad och näringsrik mat är så mycket mer än att snabbt mätta magen. Njut av smaker och var medveten över vad du faktiskt stoppar i munnen och ger kroppen. Att vara medveten om mat och näring lägger grunden till att vilja äta näringsrik och hälsosam mat!

Q: Hej Hanna! Jag är en tjej på 15 år. Jag har läst din blogg nu i några veckor och tycker verkligen du är en inspirerande själ som ger mycket bra råd och tips. Väldigt inspirerande blogg med mycket fina bilder och texter med – fortsätt med det du gör! 🙂

Nu till det jag tänkte fråga. Jag älskar att träna och har alltid varit en person som älskat att vara aktiv, redan som barn. Jag har nu sen några år tillbaka börjat träna mellan 8 – 10 timmar i veckan, just nu ligger snittet på 10 timmar i veckan. Men det som ställer till det är att jag får lätt en sned blick på allting med hälsa, kost och träning. Jag har tidigare haft ätstörningar och är även just nu i en svacka. Jag äter men jag begränsar mig i det sättet att jag vågar aldrig ta lite mer kyckling än vad jag brukar för vad kan hända då? Jag vill alltid träna mina 10 timmar för vad händer annars liksom? Jag kanske i emellanåt även snålar in på mina mål för att det känns bättre med mindre än för mycket. Men kan det egentligen bli ”för” mycket när man tränar så mycket? Det är klart att allting kan gå till en överdrift, det kan allting. Men behöver man tänka på exakt hur många decilitrar eller gram det där var? Man har ett ursprungläge men sen gör det inget om det blir lite mer en dag och lite mindre en annan dag?

Det jag undrar om är om du har tips på hur man ska hitta en balans med träning och kost och hur man ska tänka? Ätstörning och det psykologiska som ligger bakom mycket av stressen får jag hjälp med från annat håll, men jag undrar just om självaste maten och kosten. Att få en normalare och avslappnade syn till det.

Jag förstår om du inte har tid att svara på detta mejl eller har lust till det, men såg ditt senaste inlägg om hetsätning och tänkte varför inte skriva till dig. Sen har jag inte hetsätnings problem, men du förstår nog vad jag menar.

Oavsett vad, du är en inspirerande tjej och fortsätt med det du gör!

A: Hej fina du! TACK SNÄLLA för din fråga och fina ord! SJÄLVKLART svarar jag, jag älskar när ni skriver till mig. Detta är vad jag gillar med bloggen, att lättare få kontakt med er och dela med mig till er om det jag brinner för!! Om jag kan hjälpa någon till bättre syn på kost, träning, sin kropp, hälsa osv så har jag lyckats ! Att hjälpa är det jag strävar efter här på bloggen:)

Till dina frågor. Jag känner igen mig så mycket i det du skriver då jag själv haft perioder förr där jag haft en konstig relation till mat, förbjudit mig samt pressat mig till för mycket träning i kombo med för lite mat. Vad som händer då är att du själv bryter ner kroppen långsamt, och tillslut kommer du inte orka mer. Träning är som jag pratat om tidigare, stress och påfrestning för kroppen. Bra stress i en viss mängd, men farlig stress i en för stor mängd, och speciellt i kombo med för lite energi. Då går kroppen hela tiden på sparlåga och använder sina resurser på ett ohälsosamt sätt och hinner varken återhämta sig eller bygga upp sig igen om du varken vilar ordentligt eller ger kroppen mat. Mat är både energi till passen & återhämtning efter passen.

Därför är det så otroligt viktigt med näring och energi kopplat till sin träning. De hör ihop! Jag är jätte ledsen att säga att en ätstörning är något av det tuffaste att genomlida och det kommer på ett eller annat sätt lämna spår i relationen till mat. Men DU bestämmer hur den ska vara och om den ska få ta över ditt liv och din hälsa eller inte. Jag gjorde ett aktivt val i vad som skulle få ta min tankekraft, och mat är något du måste ha för att överleva och alltså tampas med VARJE DAG – så jag bestämde mig för att det inte skulle få ta min tankekraft på ett negativt sätt. Inte ha någon kontroll över mig alls.

Här är ordet BALANS mer relevant än någonsin. Allt du borde fokusera på är att hitta en balans mellan kost och träning och hitta grunden av att det är prestationsfritt, prestigelöst, utan ångest och där mat ses som näring till kroppen och träning som ett roligt sätt att aktivera kropp och puls. Släpp det här med 10h i veckan!! Det är inte timmarna som är viktiga, utan att du mår bra och att träningen är en HÄLSOEFFEKT, inte tvärtom!

Svar JA, det kan absolut bli för mycket. Till den grad att du blir sängliggande och kroppen inte klara av mer. Vi är inte superhjältar som kan köra på hur hårt som helst & hur länge som helst. Kroppen behöver vila, återhämtning och näring (!!!). Jag skulle råda dig att släppa helt tanken av att äta i vissa mängder, släng matvågen om du har en sådan och försök hitta tillbaka till att lära känna din kropp. Jag ska skriva ett mer ingående inlägg om balans men här kommer några punkter att börja med:
1) Ät när du är hungrig och tills du är mätt. Varken mer eller mindre.
2) Håll dig till näringsrik mat så spelar det absolut ingen roll om du äter mer eller mindre kyckling osv.
3) Släpp tankar kring mat, vad du borde eller inte bord äta. En del av en ätstörning är att ”obsessa” över mat, tider, mängder osv. Gör allt du kan för att styra bort tankarna från det! Mat är bara mat. Inget mer. Näring till kroppen som du tillför ett par gånger om dagen, något som ger dig energi till att leva ett friskt och härligt liv. Ta bort känslor och ångest kopplat till mat, det hör inte till!!
4) Lev! Våga ”unna dig”. En del av att hålla en balans är att inte förbjuda sig 100% från allt som innehåller socker osv. Välj dina tillfällen och njut av något ibland som kanske inte är bäst för kroppen näringsmässigt, men livsviktigt för hjärnan och till att hålla en balans.

Hoppas att du fick någorlunda svar på din fråga. Detta är så stort ämne och jag ska som sagt skriva mer om det! Tack för att du delar med dig! 🙂 Lycka till med allt och du får gärna fortsätta maila om du vill ha kontakt med någon när det är tufft!

Kram H

Mål? Prestation? Vart är jag om 5 år? Hur ser mitt liv ut? Min livsstil? Vad gör jag idag som tar mig dit jag vill vara i framtiden? Kräver ett jobb i framtiden en annan eller påbyggd utbildning som jag borde läsa idag? Borde jag extrajobba här eller söka praktikplats för kontakter där? Hur hittar jag det jag vill göra, vilken bransch jag vill jobba inom och vad tycker jag är roligt?

Saker som skrämmer mig är att jag sätter höga mål och krav på mig men jag är självklart fortfarande ovetande om hur saker kommer att bli. Och det skrämmer mig att inte veta. Men det är en del av att vara i början av sin karrär. Hur mycket kan du veta om framtiden när du är 21år gammal, eller vid vilken ålder som helst för den delen. Men det är mycket som händer i livet nu och många i min ålder eller kanske främst från efter studenten och 5-10år frammåt letar fortfarande efter sin väg, sin utbildning eller sin bransch. Att hitta det man vill göra resten av sitt liv kan kännas som den tuffaste uppgiften och kanske mest ångestladdade eller prestationsbaserade uppgiften i livet?

Men lek med tanken att det är faktiskt inte livet ut. Vår generation om någon är ombytliga och ingen generation tidigare har beräknat haft så många olika arbetsgivare under sin karriär som vi. Såå.. jag tror på att ta bort den ångest och prestationsdelen ur valet om utbildning/jobb/bransch/karriär. Hitta din core om vem du är, vad du tycker är roligt och gå på din magkänsla. Det är okej att testa sin väg, testa olika yrken, kurser på universitetet osv. Är du driven, öppen för möjligheter och vågar testa saker så tror jag att du hittar din väg. Den kanske inte blir som du planerat, men det tar dig framåt och det är det viktigaste.

Har ni läst ”The secret?” som baserar mer eller mindre på ”the law of attraction”. Den handlar bland annat om att föreställa sig saker, händelser, livssituationer, mål och vart du ser dig själv i framtiden. Att sätta tanken i riktning mot dina mål och sedan få det att inträffa genom att undermedvetet jobba mot det. Detta tror jag stenhårt på. Jag tror att det är viktigt att utmana sig själv, sätta mål för sig själv och att med små steg jobba mot dessa. Att ha en bild i huvudet om vart man vill tror jag är viktigt. Och vet man inte det så kan det ändå finnas olika saker som du kan definiera och urskilja mål utifrån. Hur vill du att din livsstituation ser ut? En arbetsdag? En bransch? Vad är du intresserad av, vad ger dig en kick och vad motiverar dig yrkesmässigt?

Så hur gör man om man är ung och inte vet vad man vill göra i framtiden?

Leta runt och hitta din grej, eller låt den komma till dig. Nöj dig inte med ett yrke som ger okej lön, där du sitter av timmarna och vill att dagarna ska gå. Använd det istället som motivation till att hitta ett jobb som du ser fram emot, det som driver dig, där du känner att du är inom en bransch, på en arbetsplats eller i en roll där du utvecklas och har roligt. Prata med folk, skapa kontakter, försök få en inblick i branscher som eventuellt är intressanta för dig. När jag läste marknadsföring och älskade den utbildningen men ville se hur det funkade praktisk på en PR byrå, så hörde jag runt med olika byråer i Göteborg och fick komma på möte/studiebesök där VDn på START Communication. Hon visade mig runt och berättade om hur de jobbade, hur en dag såg ut och jag ställde frågor i linje med hur dem tänker vid rekrytering, vad dem söker på ett CV osv. Att skapa sig en bild och att utforska nya arbetsplatser och yrken är guld värt. Har du en kusin eller väns förälder som verkar ha ett roligt yrke? Prata med dem, ta en kaffe och få en inblick i yrket. Leta utbildningar på nätet och var öppen för allt. Jag hade exempelvis hört gott om Borås Universitet och att läsa en utbildning med design, produktutveckling och entreprenörskap. Jag mailade dem direkt och fick komma på studiebesök och kunde fråga alla miljontals frågor man kan tänkas ha. Titta på Universitetens hemsida om gästföreläsningar. Jag gick bland annat på Hanna Widells föreläsning på Handels, som var grym och väldigt inspirerande då hon är en stor förebild för mig. Hon och många andra som kommit långt i karriären poängterar att man vägen aldrig är spikrak utan att man måste jobba och fortsätta jobba hårt efter setbacks.

Om saker du provat inte är något för dig, bra då vet du vad du inte ska rikta dig mot. Men du tar dig ändå framåt på vägen i att hitta det. Och ibland kan det vara några ”hundår” som är svin jobbiga där du får jobba på golvet för att sedan få komma upp på kontoret, eller en obetald praktikplats för att senare få en anställning. Kanske måste du jobba på ett skitjobb för att spara pengar till en yrkesutbildning inom det du vill göra i framtiden. Det viktiga är att ha ett mål med det och att aldrig sluta leta efter personlig utveckling.

Slutligen, tro på dig själv. Tro på vad du har att ge och att hitta din väg dit du kan nå din fulla potential!

Hoppas att ni fick lite bra tankeställare,
Ta hand om er och kör hårt!
Kram H