Krönikor & Texter

Träning som ger resultat – lita inte på allt du ser och hör

Inom träningsvärlden så florerar mycket ”jag vet bäst” som saker och ting. Hur ska man träna, vad ska man träna, vad man ska äta, när, hur osv. Men vad man måste ha med sig är att alltid köra sin grej och vad som funkar för en själv. Inspireras och testa, absolut. Men i slutändan handlar det om dig själv, din hälsa och dina resultat.

Talar vi om resultat så är de kopplade till dina mål. Och den varierar ju helt beroende på person. Vissa kanske inte ens har dem formulerade utan bara går till gymmet och drar i lite maskiner för att det känns bra. Jag rekommenderar alltid att tänka efter och formulera ett eller flera mål inom din träning. Jag upplever att det blir lite tydligare och man får ett syfte med vad man faktiskt sysslar med och lägger ner tid på.
Lite generella tips:

Sätt mål för dig själv. Det boostar både motivation, utveckling och ger syfte.

Lita inte på allt du ser och hör. Instagram/youtube/facebook/nätet osv är kanon för inspiration till övningar och kost. Men var lite källkritisk, inspireras men tänk också på om det går hand i hand med ditt sätt att se på kost/träning, dina mål osv.

Kör hårt, Inget kommer gratis. Om vi talar om att bli starkare, snabbare eller helt enkelt fysiskt bättre och hälsosammare så finns det inga sådana resultat som kommer gratis. Det handlar om att kämpa utanför sin comfortzone.

Kontinuitet och ett långsiktigt tänk. Det här med hållbar hälsa och långsiktighet är ju lite min grej. Tänk över sättet du tränar/håller din kost och som alltid, försök hålla det så hållbart hälsosamt som möjligt. Koppla in den delen i dina långsiktiga mål och håll uppe en kontinuitet alla veckor om året. Inget ”7pass i veckan i 5 veckor och läger det sedan på hyllan av tristess”.

10 enkla steg till att gå ner i vikt utan dieter och hets

Ni som läser min blogg och har följt mig ett tag vet också om att jag inte förespråkar dieter och hets kring att gå ner i vikt snabbt osv. Nu under semestertider så känns det viktigare än någonsin att belysa alternativa metoder. Att gå upp några kilon är inget konstigt och att vilja gå ner dem igen är inte heller något konstigt. Men däremot tror jag inte på konceptet av att förbjuda sig viss typ av mat, gå på någon utsatt diet under en utsatt tid för att snabbt och ”effektivt” få ”resultat”. Sedan vill jag givetvis belysa att alla får göra precis som man vill. Men jag tror att det är klokt att fråga sig själv vad man ska göra efter man gått ner dem där kilona.. vad händer sedan när du går tbx till  dina vanliga rutiner? För oftast är det väll så att man inte tänkt äta ”dietmat” resten av livet. Finns det istället något man kan göra för att långsiktigt gå ner i vint och tappa oönskat fett om nu så är fallet? Något som är hållbart i längden och mest sannolikt att du faktiskt håller dig där också? Allt är väldigt individuellt beroende på ditt utgångsläge självklart, men här är 10 punkter som är värda att fundera över. Kanske finns det något som träffar dig? 

1. Först och främst se över dina vanor. Ingen vet dem bättre än du och det är bara dig själv du kan lura.

2. Vardagsmotionera. Promenera oftare istället för att ta bussen, välj trapporna framför hissen, cykla till jobbet/gymmet osv.

3. Få in träningen och den fysiska aktiviteten som en naturlig del i vardagen. Vad triggar dig och motiverar dig? Vad tycker du är roligt? Drivs du av mål eller något annat? Gör vad som krävs för att träningen ska kännas utmanande, utvecklande och rolig för dig. 

4. Njut och ”unna dig” ibland utan att förbjuda dig från saker. Lär dig portionskontroll och att kunna ta två chokladbitar och vara nöjd utan att äta hela kakan.

5. Fokusera och tänk inte så mycket på mat under dagen. Var vad när hur?! Att tänka hela tiden tar massa tid och energi och dessutom kan man lätt skapa ett sug mentalt utan att egentligen vara hungrig. Gå ifrån att äta på en viss tid och ett visst antal måltider per dag. Lär känna din kropp och dess behov, ät när du är hungrig och tills du är mätt.

6. Förlita dig i allra största grad på ren och hälsosam mat. Ni vet tallriksmodellen? Den är inte så dum, släng på ännu mer grönsaker till hälften av tallriken.

7. Ta kontroll över sötsuget. Ät ren mat och ta en frukt eller en skål bär när du blir sugen på godis exempelvis.

8. Gör medvetna val. Fokusera främst på näring och vad det ger kroppen framför tomma kalorier. Oftast vet folk vad som är bra och dålig mat, så var medveten och välj främst de bättre.  

9. Fundera över 80/20 tänket eller 90/10 tänket (alltså 90% hälsosamt, 10% unna sig). Hur ser din fördelning ut idag? Vad kan du lägga till/ta bort för att få en hälsosammare fördelning och få upp den hälsosamma procentsatsen högre? 

10. Skapa en livsstil med hållbar hälsa. Kanske den viktigaste punkten.. långsiktighet i ditt tänk och din målsättning med att leva ett hälosammare liv. Den dagen då du inte alls behöver tänka, äter bra mat, ger kroppen näring, tränar regelbundet och ger kroppen den fysiska aktivitet den kräver för välmående och mår bra både fysiskt och psykiskt. Då du skapat en hälsosam livsstil och tänker ”såhär kan jag leva resten av livet”, då har vi lyckats!  

”Någon som ser ut som du vet inte hur det är att tampas med självkänsla, utseende och kropp”

Titeln på detta inlägg är en kommentar jag fick häromdagen. Därför vill jag skriva ett personligt inlägg om självkänsla och att älska sin kropp. Om en period då det inte var som det är idag. Då jag inte älskade min kropp och mig själv. Då jag levde med en ständig kamp om att äta eller att inte äta. Träna eller inte träna. Göra eller inte göra. Vara eller inte vara. Jämförelse och ett vardagligt personligt nedtryckande samt strävan om något annat. Både utseendemässigt och känslomässigt. Att vilja ur sin egen kropp. Att önska att man inte kände till all fakta kring mat, näring och kalorier. Dem jävla kalorierna, livets helvete på jorden tyckte jag då. Dem som framkallade sådan ångest att jag ville sova bort den och inte vakna förens den var ur min kropp. Det som fick mig att avstå saker, tog all min energi till planering och hets och känna mig väldigt väldigt ensam i problematiken. Problematik kring mat och hur jag skulle hantera det som för så många andra är livets mest neutrala och okomplicerade sak. Vilket det ska och borde vara. Men ensamheten var kanske något av det jobbigaste. För man vill inte vara speciell av en sådan anledning, man vill inte dra till sig den uppmärksamheten, man vill inte vara en börda eller ett problem. Trots att ett skyddsnät och stöttning alltid fanns nära, så var det så mycket lättare att låta bli att tala. För att tala innebar också att göra något åt saken. Att ta tag i problemet. Och att faktiskt ta tag i och göra något åt problematiken var det läskigaste och bara tanken var energikrävande. Någonstans finns det ett kontrollbehov som hela tiden mättades av att just ha kontroll. Intag, förbränning, intag, förbränning osv. Att rubba det bisarra kretsloppet av kontroll och planering innebar också att anta utmaningen. En utmaning av att klara av enorma vågor av ångest i omgångar och att som mål långt borta i horisonten hitta den där berömda balansen som då kändes nästan omöjlig.

Jag driver idag en livsstilsblogg med fokus på träning och hälsa och varför jag skriver detta är för att tala om hälsa ur alla perspektiv. Jag mixtrat inte med mat, kalorier eller utesluter saker. Jag hetstränar inte och uppmanar inte till dieter. Jag förespråkar riktig hälsa i alla led. En hållbar hälsa som jag tror på i längden. Jag vill visa hela bilden. Jag vill visa balansen och hälsa inifrån och ut! Jag vill också tala om det jobbiga som tex. problematik kring mat och självkänsla. Framförallt lyfter jag saker som inspirerar till att hitta en balans till mat och träning, för det är inte omöjligt som jag tidigare trodde. Jag talade inte då, men jag talar nu.

Jag har haft min problematik och kämpar ibland även idag. Men jag kämpar och för det absolut mesta så har jag en välmående balans och kost och träning ger mig endast så mycket glädje i livet. Jag vill inspirera till att hitta denna glädjen samt att älska sin kropp, oavsett! Jag har tampats med självkänsla som många andra unga tjejer och jag har inte alltid varit bekväm med min kropp och mitt utseende så som jag är idag.
Men att lära sig att älska sig själv och sin kropp är en del av livet – ju förr desto bättre!

Jag tror på att gå mot normer om att det skulle vara tabu att tala om psykisk problematik oavsett om det handlar om mat, självkänsla eller spegelbild. Att våga tala är att avdramatiserar det och att visa sig sårbar och öppen är inte negativt, det är starkt och modigt! Framförallt tar det bort känslan av att vara ensam i det hela, för det är man aldrig! Jag önskar att jag förstod det då. Och jag hoppas att ni som känner er träffade av detta inlägget på något vis vågar utmana din problematik, strävar efter att hitta en balans och framförallt lär dig att älska dig själv och din kropp!

Framtidsångest, studenttider och att hitta sin väg

Nu är det studenttider. Studenters glada skrik och lyckorus fyller gatorna hoppandes på flak med dunkande musik och sprutande Champagne i mängder. Men sen då?

Storslagna planer om att hoppa på studier direkt, jobba och tjäna pengar, flytta utomlands och plugga, eller helt enkelt inta ha en plan. Vad är rätt och vad är fel? Vad bör man göra och hur ska man tänka? För någonstans är det ganska läskigt att alltid ha följt en studieplan lagd av samhället och sedan helt plötsligt slängas ut i verkligheten som halvt vuxen, med förväntningar, press och utan erfarenhet eller en riktig plan. Men kan man verkligen planera allt och är vägen till framgång så rak som den verkar hos vissa? Hopplösheten går ofta att ta på och när champagnen har slutats spruta, hysterin landat och höstens verklighet kommer ikapp så är det bra att ha ett sunt mindset.

Vad gjorde jag? Det var alltså 3 år sedan jag tog studenten. Jag hade en plan. En superplan! Jag gick nästan in i väggen i tvåan på gymnasiet och led av ”duktiga flickan syndromet”. Högst betyg i så gott som alla ämnen var slutligen vad som knappt firades på studentdagen, det var mer något jag förväntade av mig själv och jag önskar idag att jag gav mig själv en stor j*vla highfive för den betygslistan. Hur som helst var planen att få betyg som gav mig möjlighet att gå på vilken skola jag ville, och Handels låter väll bra? så det var så klart målet utan att fundera så mycket på det. Sedan ska man ju också göra något annat mellan studierna har folk sagt. Typ åka utomlands, backpacka och sådana där ”hitta dig själv saker”. Sagt och gjort åkte jag till USA några månader efter studenten och pluggade i Santa Barbara i ett halvår. Var det utvecklande? Absolut. Hittade jag mig själv? Nja. Stressade fram en utbildning. Journalistik låter bra?! Jag älskar ju att skriva och folk säger att man ska läsa sådant som man tycker är roligt. Började läsa och insåg att just journalist inte är ett yrke för mig, dock tar jag med mig mycket av tänket inom och kring media och började intressera mig för marknadsföring. Fortsatte att plocka högskolepoäng på egen hand och nu inom trendspaning och marknadsföring samt jobbade vid sidan om. Reste runt i Thailand med en tjejkompis och sökte in till Handels för att folk sa att det är en bred utbildning och bra att ha på CVt. Dessutom var ju det ett mål en gång i tiden. Kändes ändå lite ballt att gå på en ”väl omtalad” skola. Började på handels och insåg att jag inte har något som helst intresse för ekonomi, redovisning och siffror. Körde min egen grej, startade blogg, satsade på träning, jobba för mig själv och våga satsa. Den där lusten av att förkovra mig i kunskap finns kvar och efter mycket letande, praktikplats, möten på PR byrå osv känns kommunikation och marknadsöring som min grej, hela vägen in i benmärgen. Jag vill bli bäst på det. Hur mitt framtida jobb och arbetsplats kommer att se ut? Inte en susning. Har jag en litet hum om steg som tar mig i rätt riktning, absolut. Till hösten pluggar jag vidare för mer kunskap och mot en examen i marknadsföring. Har det varit den enklaste och snabbaste vägen? Nej. Jag kanske inte ens är påväg mot dit jag kommer att hamna. Men, jag är påväg. Jag lär mig och jag utvecklas. Det är det viktigaste.

Vad jag tar med mig? 
Tiden efter studenten är inte svart eller vit och den ser definitivt inte likadan ut för alla. Så varför lyssna på samhälle eller vad ”folk säger” är en bra väg. Tror ni att dem mest framgångsrika personerna har haft en ”självklar väg” dit. Knappast. Du skapar din resa och din väg. Den enda som står i vägen är du själv.

Råd?
– Lyssna inte på andra, lyssna på din magkänsla. I slutändan handlar det om ditt eget självförverkligande och din egen lycka som DU skapar.
– Låt det ta tid. Att stressa fram något slutar aldrig bra, låt det ta tid men det kommer samtidigt inte att knacka på dörren. Du måste aktivt själv jobba på att utvecklas. Testa nya jobb, få en inblick, ta en kurs och släpp inte tanken av att plugga i jagandet av pengar för stunden Kunskap väger aldrig något.
– Leta inte efter pengar, berömmelse eller vad som ”låter bra” inför andra, Leta efter DIN GREJ! Andra saker kommer på köpet när du blir riktigt bra på det du gör, och för att bli det så tror jag att det någonstans måste finnas ett genuint intresse och att älska det!

Ni får gärna skriva till mig om era tankar kring detta!

Jobba på och Lycka till!

Kram H

(Bild från 2015 då jag tog studenten).

Bikinibody – a body in a bikini

Hej fina ni! Jag tänkte ta upp en återkommande grej. Ni vet den där som kommer i mer eller mindre svängar sådär innan det vankas sommar och hänger med in i slutet. Skämten om vassen och hetsen i gymmet. Kö till cardiomaskinerna och slängar av dem där svältdieterna florerar i media; ”så tappar du kilona innan semestern”, ”Kom i form på två veckor innan beachen” osv. ni vet dem som jag som står för hållbar hälsa smutskastar.

Sedan ovanpå det så har vi det värsta; tankarna, jämförelsen, nedtryckandet av sig själv och det blir allt svårare att se sitt eget värde kontra små kroppsdetaljer som tynger som berg. Det är lättare på vintern. Men nu kommer den nakna sanningen om allt det där som man själv inte anser går i linje med idealkroppen på stranden. För vissa kan bikinis och baddräkter kännas som livets jobbigaste utmaning. Att bära upp och känna sig snygg i.

Men vet du va?
Sommaren är fantastisk, vi får ett få par veckor på året där Sverige visar sig till sin bästa sida. Vi skäms bort med vackra dagar, ljusa kvällar, värme, sol och bad. Vi umgås, grillar, lever upp och återhämtar oss inför en ny lite mörkare och kallare period. Ta till vara på den! NJUT! Att gå och stressa över kroppskomplex, celluliter dit eller en valk hit, Vem bryr sig? Du är den enda som förstör för dig själv och jag lovar att ingen annan bryr sig än du själv. Att hitta kläder du trivs i, släng runt en sarong eller liknande, inga problem. Men gå för gudsskull inte runt och var obekväm i hur du ser ut. Var stolt.

”För mycket kurvor”? Work those hips. Känner du dig smal och okvinnlig? Show off those long legs. Alla har olika saker och komplex, stora eller små. Hantera dem och vänd dem till din fördel. Oavsett så är det en del av dig själv så lär dig att älska dem. Som jag så många gånger tidigare poängterat, skönhet kommer inifrån och ut! Och det finns inget så attraktivt som en person som ”äger” och utstrålar självsäkerhet.

Rocka beachen i sommar och njut av varje minut, för det går så snabbt, alldeles för snabbt!
Kram H!

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!