Q: Hej Hanna! Jag är en tjej på 15 år. Jag har läst din blogg nu i några veckor och tycker verkligen du är en inspirerande själ som ger mycket bra råd och tips. Väldigt inspirerande blogg med mycket fina bilder och texter med – fortsätt med det du gör! 🙂
Nu till det jag tänkte fråga. Jag älskar att träna och har alltid varit en person som älskat att vara aktiv, redan som barn. Jag har nu sen några år tillbaka börjat träna mellan 8 – 10 timmar i veckan, just nu ligger snittet på 10 timmar i veckan. Men det som ställer till det är att jag får lätt en sned blick på allting med hälsa, kost och träning. Jag har tidigare haft ätstörningar och är även just nu i en svacka. Jag äter men jag begränsar mig i det sättet att jag vågar aldrig ta lite mer kyckling än vad jag brukar för vad kan hända då? Jag vill alltid träna mina 10 timmar för vad händer annars liksom? Jag kanske i emellanåt även snålar in på mina mål för att det känns bättre med mindre än för mycket. Men kan det egentligen bli ”för” mycket när man tränar så mycket? Det är klart att allting kan gå till en överdrift, det kan allting. Men behöver man tänka på exakt hur många decilitrar eller gram det där var? Man har ett ursprungläge men sen gör det inget om det blir lite mer en dag och lite mindre en annan dag?
Det jag undrar om är om du har tips på hur man ska hitta en balans med träning och kost och hur man ska tänka? Ätstörning och det psykologiska som ligger bakom mycket av stressen får jag hjälp med från annat håll, men jag undrar just om självaste maten och kosten. Att få en normalare och avslappnade syn till det.
Jag förstår om du inte har tid att svara på detta mejl eller har lust till det, men såg ditt senaste inlägg om hetsätning och tänkte varför inte skriva till dig. Sen har jag inte hetsätnings problem, men du förstår nog vad jag menar.
Oavsett vad, du är en inspirerande tjej och fortsätt med det du gör!
A: Hej fina du! TACK SNÄLLA för din fråga och fina ord! SJÄLVKLART svarar jag, jag älskar när ni skriver till mig. Detta är vad jag gillar med bloggen, att lättare få kontakt med er och dela med mig till er om det jag brinner för!! Om jag kan hjälpa någon till bättre syn på kost, träning, sin kropp, hälsa osv så har jag lyckats ! Att hjälpa är det jag strävar efter här på bloggen:)
Till dina frågor. Jag känner igen mig så mycket i det du skriver då jag själv haft perioder förr där jag haft en konstig relation till mat, förbjudit mig samt pressat mig till för mycket träning i kombo med för lite mat. Vad som händer då är att du själv bryter ner kroppen långsamt, och tillslut kommer du inte orka mer. Träning är som jag pratat om tidigare, stress och påfrestning för kroppen. Bra stress i en viss mängd, men farlig stress i en för stor mängd, och speciellt i kombo med för lite energi. Då går kroppen hela tiden på sparlåga och använder sina resurser på ett ohälsosamt sätt och hinner varken återhämta sig eller bygga upp sig igen om du varken vilar ordentligt eller ger kroppen mat. Mat är både energi till passen & återhämtning efter passen.
Därför är det så otroligt viktigt med näring och energi kopplat till sin träning. De hör ihop! Jag är jätte ledsen att säga att en ätstörning är något av det tuffaste att genomlida och det kommer på ett eller annat sätt lämna spår i relationen till mat. Men DU bestämmer hur den ska vara och om den ska få ta över ditt liv och din hälsa eller inte. Jag gjorde ett aktivt val i vad som skulle få ta min tankekraft, och mat är något du måste ha för att överleva och alltså tampas med VARJE DAG – så jag bestämde mig för att det inte skulle få ta min tankekraft på ett negativt sätt. Inte ha någon kontroll över mig alls.
Här är ordet BALANS mer relevant än någonsin. Allt du borde fokusera på är att hitta en balans mellan kost och träning och hitta grunden av att det är prestationsfritt, prestigelöst, utan ångest och där mat ses som näring till kroppen och träning som ett roligt sätt att aktivera kropp och puls. Släpp det här med 10h i veckan!! Det är inte timmarna som är viktiga, utan att du mår bra och att träningen är en HÄLSOEFFEKT, inte tvärtom!
Svar JA, det kan absolut bli för mycket. Till den grad att du blir sängliggande och kroppen inte klara av mer. Vi är inte superhjältar som kan köra på hur hårt som helst & hur länge som helst. Kroppen behöver vila, återhämtning och näring (!!!). Jag skulle råda dig att släppa helt tanken av att äta i vissa mängder, släng matvågen om du har en sådan och försök hitta tillbaka till att lära känna din kropp. Jag ska skriva ett mer ingående inlägg om balans men här kommer några punkter att börja med:
1) Ät när du är hungrig och tills du är mätt. Varken mer eller mindre.
2) Håll dig till näringsrik mat så spelar det absolut ingen roll om du äter mer eller mindre kyckling osv.
3) Släpp tankar kring mat, vad du borde eller inte bord äta. En del av en ätstörning är att ”obsessa” över mat, tider, mängder osv. Gör allt du kan för att styra bort tankarna från det! Mat är bara mat. Inget mer. Näring till kroppen som du tillför ett par gånger om dagen, något som ger dig energi till att leva ett friskt och härligt liv. Ta bort känslor och ångest kopplat till mat, det hör inte till!!
4) Lev! Våga ”unna dig”. En del av att hålla en balans är att inte förbjuda sig 100% från allt som innehåller socker osv. Välj dina tillfällen och njut av något ibland som kanske inte är bäst för kroppen näringsmässigt, men livsviktigt för hjärnan och till att hålla en balans.
Hoppas att du fick någorlunda svar på din fråga. Detta är så stort ämne och jag ska som sagt skriva mer om det! Tack för att du delar med dig! 🙂 Lycka till med allt och du får gärna fortsätta maila om du vill ha kontakt med någon när det är tufft!
Kram H
