Krönika – du är inte välkommen i huvudet på en flicka vars ögon möter sin kropp i spegeln

Jag hatar dig. Jag hatar dig för det du utsätter unga tjejer
för. För sättet du förändrar människor, förvandlar deras hjärnor och sätt att
tänka på, ändrar deras sätt att se världen, sätt att se på sig själva. Kramar
ut den sista droppen skratt och lycka och ersätter med självhat och ångest. Den
där ångesten som krampar så hårt att du kan göra vad som helst för att bli av
med den. Som att trycka fingrarna långt ner i halsen, känna rivet, halsbrännan
och tårarna rinna. Du vill inte. Men du gör det. Du ser mat som livets största
fiende. Mat som gör dig tjock och för ful för att älska. Ingen älskar dig. Och
livets alla problem går att skylla på mat och fetma. Du blir äcklad av mat.
Äcklad dig själv och allt skulle vara så mycket lättare om du var lättare.

Jag hatar dig. Jag hatar dig för det du utsätter unga tjejer
för. För det du utsätter deras familjer och närstående för. För den mamma som
gråter i förtvivlan i kampen om att få dottern att dricka ett glas juice.
Dottern gråter av tanken på att socker ska förstöra hennes plan om fasta, om
att gå ner ytterligare två kilo i svält. Den plan som aldrig verkar ta slut,
för hon vet att hon aldrig kommer att bli nöjd, det finns alltid två kilo till.
Tills det inte finns några kilon alls. Hon gråter över att se skräcken i
mammans ögon. Skräcken av att förlora sin dotter i svält. Hon gråter för att
hon innerst inne inte vill utsätta mamma för detta. Inte utsätta någon. Men hon
kan inte sluta. Det har blivit vem hon är. En identitet.

Jag hatar dig. Jag hatar dig för det du utsätter unga tjejer
för. För hur du får dem att sluta leva. Sluta njuta av livet precis som det är.
Precis som dem är. Jag vill göra allt för att du ska försvinna. Jag vill göra
allt för att jag aldrig mer ska behöva läsa ett mail till om den där ångesten,
självhatet och den ensamma tystnaden av att ingen förstår. Du ska inte längre
finnas i vår tid. Du är inte välkommen på skoltoan i högstadiet, du är inte välkommen
vid middagsbordet och frasen ”jag har redan ätit”, du är inte välkommen i
huvudet på en flicka vars ögon möter sin kropp i spegeln. Du är inte välkommen.

– Hanna Elfast 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!