Jag och P firar alltså 1år idag. Jag väckte honom med frukost imorse innan han stack iväg till jobbet. Dels känns det som att tiden ihop gått väldigt snabbt, men jag antar att det går fort när man har roligt?! Det känns samtidigt på något konstigt sätt som om vi känt varandra hela livet. Att man så fort känner sig hemma i en livssituation och knappt kan minnas hur det va utan honom. Att puss på, somna med och vakna bredvid. Nu är han mitt hem och jag minns knappt hur det va innan. Jag hade inga problem med att bo själv och vara singel. Men som med allt i livet, ska man satsa på något så ska det vara bra. Det va SÅ bra, och här är vi idag. 1år kanske inte är lång tid i ett förhållande, men det är en start och det har varit den bästa tänkbara starten!!